För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

VÄr studie syftar till att undersöka om det historiskt har gÄtt att erhÄlla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och BÀsta företagen. Vi kommer dÀrigenom indirekt Àven att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier Àr att investeraren ska fÄ högre avkastning genom att utnyttja felprissÀttningar pÄ marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan dÀrmed ses som ett verktyg för att öka förstÄelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstÄ hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer sÄledes inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att dÀrefter nÀrmare gÄ in pÄ hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi dÄ samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

VÄr studie syftar till att undersöka om det historiskt har gÄtt att erhÄlla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och BÀsta företagen. Vi kommer dÀrigenom indirekt Àven att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier Àr att investeraren ska fÄ högre avkastning genom att utnyttja felprissÀttningar pÄ marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan dÀrmed ses som ett verktyg för att öka förstÄelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstÄ hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer sÄledes inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att dÀrefter nÀrmare gÄ in pÄ hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi dÄ samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare vÀrderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sÀmre Àn övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke Àr det intressant att undersöka om man med hjÀlp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och pÄ sÄ vis uppnÄ en högre avkastning Àn den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om det med investeringsstrategier baserade pÄ relativvÀrdering gÄr att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning Àn jÀmförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jÀmförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger pÄ en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds i studien dÀr en stor mÀngd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar pÄ att det gÄr att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad pÄ EV/EBITDA justerat för biologiska tillgÄngar.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond Àr en fond med ett avkastningsmÄl som Àr absolut och oberoende av marknadsriktning dÄ förvaltaren inte jÀmför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan anvÀnda sig av sÄvÀl lÄnga som korta positioner samt utnyttja belÄning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet vÀxt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt Àr att studera om hedgefonder kan pÄvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar pÄ fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvÀrderar fonderas prestationer med hjÀlp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ om KASAM-begreppet, trots att det har nÄgra Är pÄ nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick frÄn personalens perspektiv gÀllande KASAM's betydelse för barn 0-12 Är, placerade pÄ institution eller med nÄgon form av insats frÄn öppenvÄrden. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de anvÀnder sig av , ger möjlighet att skapa en kÀnsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vÄrt intervjumaterial utgick vi frÄn tre teman baserade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens vÀlbefinnande.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .